Vaken eller kvar i drömmen?

Vanligtvis brukar jag läsa ut en bok samma dag som jag sätter klorna i den. Men när det gäller "Vart du än går är du där" av Jon Kabat-Zinn så har jag tagit det mycket lugnt. Kanske är det just för att den handlar om medveten närvaro och för att jag verkligen känt in det jag läst. Boken ger mig själva "tänket" bakom medveten närvaro.

I västervärden funderar vi oerhört mycket på vad som har hänt och vad som ska hända. Vi planerar, oroar oss, har ångest, drömmer, tänker om och tänker någon gång. Kabat-Zinn skriver: "Ur det buddistiskt perspektiv ter sig vårt vanliga vakenhetstillstånd ytterst kringskuret och självbegränsande, något som i många avseenden mera påminner om en långt utdragen dröm än om vakenhet".

Nu övar jag på att leva i nuet. Det är en utmaning! Jag har mediterat men också tänat på att vara i nuet i vardagen exempelvis när jag ska äta, att sänka tempot, att känna doften, smaken och konsistensen.

Hur ofta lever du i nuet? vad kan du göra för att vara mer här och nu?