4En mobil ringer på bion.4Någon ställer "pinsamma" frågor till föredragshållaren.
4Någon bär en fejk-väska. (hittat på modeblogg)
4En kassöska hejar inte på dig.
4Ett onedfällt toalettlock.
Livet blir så mycket trevligare om man skippar att utbrista "ååååh...gud så irriterande" med jämna mellanrum i livet. Jag tänker att sådana småsaker är inte ens värda att sucka över. För vad ger det egentligen? Det spär möjligtvis på det negativa i livet. Så mitt råd i detta är att du ska välja dina strider med omsorg. Det är inte helt lätt alla gånger men väl värt att tänka på. Tänk på att din uppfattning är just din uppfattning. Njut av livet istället och se det positiva och "förlåtande" i dessa situationer.
4Någon missade mobilen, det kan hända alla.
4Den som ställer de "pinsamma" frågorna är modig som vågar.
4Fejkväskebäraren är mindre modefixerad och mer ekonomisk än du.
4Kassörskan kan ha en dålig dag, hejjade du förresten själv?
4Ett onedfällt toalettlock är mindre viktigt än kärlek.
_________________________________________
Eller vad tycker du? Finns det något som du tycker är så irriterande att det är svårt att ha överseende med? Är det något du vill sluta irritera dig på?
14 comments:
Att låta bli att irritera sig är verkligen skönt när man kommer in i det och man låter bli automatiskt. Fast ibland om jag är trött och på dåligt humör kan jag jättelätt irritera mig på en massa saker. Men för det mesta är jag på bra humör :)
Hanna: Ja, det är härligt att slippa bli "irri". :) Men inte helt lätt alla gånger! Det viktigaste är dock att vara medveten om att det i de allra flesta fall är onödigt. Återigen, att "tänka om sitt eget tänkande", det är nyckeln till mycket det!
Jag irriterar mig på de som bara gnäller och klagar och vägrar att göra något för att få det bättre så att de slipper gnälla och klaga.
Annars så irriterar jag mig inte så mycket på saker och ting längre.
Åh, så sant det där var! Nu blev jag glad!
Nina: Det är sant! Det är oerhört irreterande med folk som liksom bara uppgivet säger "allt är skit". Det är väl då man ska ställa några coachande frågor.
- Vad är det som är bra då?
- Vad kan du göra för att få mer av det?
...eller något sådant! :)
Cicci: Vad härligt! Hoppas att du kommer hit igen!
här måste jag beg to differ... om ingen skulle irritera sig på dessa förbenade mobiltelefoner som ringer på fel ställen, varför ska man då ens stänga av dom? jag vill väl också bli uppringd på bion isåfall. fast ändå inte, för jag ser på film... Jag upplever oss svenskar som goda gnällare, och nu har det blivit okej att gnälla på gnällarna. "Gud va alla gnäller". Kanske det är nåt vi måste lära oss att inte irritera oss på? genom att anamma ett coach-leverne kanske eller bara låta folk gnälla om dom vill och umgås med nån annan om det blir för jobbigt... Men det blir kanske också fel, allt ska ju göras med balans. Men att sluta gnälla kan också innebära att man bara blir bekväm med att skylla på andra utan att ens fundera på det. I mitt ibland-kassörsyrke stöter jag på mycket gnäll, men det värsta är när kunder bara rakt av skyller ifrån sig helt i onödan. Det kan vara hur fåniga småsaker som helst som man skyller ifrån sig på andra, och på så vis slipper man gnälla... Hade de låtit sig gnälla hade de kanske gnällt en stund för att sen säga "äh, jaja, det var väl lite mitt fel" eller till och med inse att det inte var så himla noga. Det finns tuuusen ursäkter och förklaringar till att skylla ifrån sig, och det trendiga gnäll-hatet är ett av dom i många fall. "ALLA andra gnäller, det blir så jobbig stämning på grund av alla andra utom jag." Jag anklagar absolut ingen här, jag känner er inte, men jag har sett det här beteendet och önskar man kunde diskutera gnället mer nyanserat... Småsaker är också viktiga! Låter man sig inte gnälla över småsaker kanske man aldrig märker att man hänger upp sig på småsaker, och att man kanske ska göra nåt åt det!
"Tänk på att din uppfattning är just din uppfattning."
detta håller jag iofs med om jättemycket.
Ninen. Tack för dina tankar. Superbra! Jag håller med dig i mycket. Det ger ofta inget att gnälla bara för gnällandets skull, att däremot göra någonting åt situationen är smart och självklart att se sin egen del i situationen. För mig gäller detta särskillt när det är något man gnäller på hos sig själv "jag klarar aldrig detta", här är det jag som har befälet och kan påverka genom rätt tänk osv.
När det gäller mobiler som ringer på bio. Alla vet ju att man ska stänga av mobilen och att ej stänga av den (eller ljudet) är med största sannolikhet en miss. Visst kan man bli irriterad av sådana saker men det gör ingen vidare skillnad känner jag, utom i mitt inre som kan påverkas på så sätt jag jag själv blir irriterad.
Att irritera sig på dem som gnäller är ju ännu ett exempel på en situation där jag väljer att vara irriterad på grund av en annan människas beteende. Jag tror på att antingen agera eller ignorera istället för att bli irriterad! Att fortsätta att år efter år störa sig på speciella saker är trist känner jag. Så jag tror att i de flersta fall är det bäst att antingen komma över det eller göra någonting åt det!
Du nämner balans och jag håller med dig om att det är viktigt! Att bli irriterad ibland är inte farligt eller så, kanske till och med nyttigt i vissa situationer. Det viktiga här tycker jag, återigen, är att tänka om sitt eget tänkande och vara medveten om sitt agerande.
:)
"En kassöska hejar inte på dig"
Hahaha, det har jag faktiskt aldrig tänk på, men gud vad retligigt när jag tänker efter :P
asså jag tycker just såna här frågor är så intressanta jag håller på att få dåndimpen här av alla tankar som skumpar omkring i huvet på mig nu!
Om man vill skapa nya tankegångar, räcker det med att presentera lösningarna bara? För det du och jag pratar om nu kan jag tycka är minst lika viktigt men det får sällan plats i coach-världen känner jag? Det här är alltså en ren och skär fundera-mera-totempåle som jag har placerat i mitt huvud och ingen direkt... åsikt.
Jag har gått i terapi många år, precis som många i min omgivning och i våra kretsar är coaching och självhjälpsterapi eller vad man ska kalla det ansett som lite blaj. Just därför är jag intresserad av det! Jag är så nyfiken på vad som ligger bakom allt, varför man avfärdar sånt här som humbug, när det ändå har funkat för så många! För mig! Och hur långt man kan gå från regelrätt terapi tills det faktiskt BLIR humbug. (vad ÄR humbug osv) Det handlar ju om samma slags själar... Åh. Vill du fundera vidare på detta med mig nån dag så bjussar jag på tårta, just say the word!
Jehona: :) Oh no...nu inspirerar jag ju nästan dig att bli irriterad på det. Det var ju inte meningen! :)
Ninen: Ja detta är intressant! Jag tycker att coachning/självhjälpsterapi är det som verkligen ger mig något. Med insikten att det är jag som kan påverka mitt liv är coaching för mig en otroligt viktig del i min personliga utveckling. Då menar jag både att "gå till en coach" och att coacha mig själv. Det är ett arbete att byta tankebanor (ex att jag blir irriterad på något obetydligt) liksom det är ett arbete att bryta en dålig vana. Jag tror att det dock är jag som måste göra det arbetet. I det arbetet är coachning ett bra hjälpedel för mig! Men det är jag det, alla är vi olika! :)
På dessa frågor får jag bara svaret "vet inte" av personerna i fråga och sedan fortsätter gnället om allt som är fel eller kunde tänkas vara fel. Suck!
Jag tror att de verkligen vill se allt i svart. Jobbiga är de. Jag vill inte se allt i svart, jag vägrar. Alla färger finns ju överallt och man mår definitivt bättre av att sluta leta efter det svarta och gnälliga.
Nina: Ja det är en utmaning detta! Det är svårt att sätta sig in i en annan människas tänk kring sitt val av förhållningssätt. Det man kan göra är att fortsätta vara den man är, som du, fortsätta att vara positiv, ställa smarta frågor och ge uppfyftande komplimanger.
Det är ju ändå så att det är du eller den andra "gnälliga" som var och en av er ser sin bild av världen, som väljer sitt sätt att leva. Förändringarna man kan åstadkomma åt andra är bara små puffar eller uppmaningar men det är ändå personen ifråga som måste ta steget.
Människor på bio som pratar (i telefon eller med varandra) kan jag störa mig på jag med. Men att ens se att någon har en "fejkväska" - nja, det gör jag inte, har väl inte öga för det kanske. Eller så bryr jag mig bara inte. ;-)
//V
Post a Comment