Vi bodde på ett fint hotell där polen låg kant i kant med stranden och havet. På hotellet fanns affärer, barer, restauranger, spelhall, osv. Jag och Robban njöt av frukost på balkongen på morgonen. Vi började dagen med massor av vattenmelon, fiberbröd med aprikosmarmelad och apelsinjuice. På affären köpte vi vindruvor, bananer och litervis med vatten till stranden. Visst vi åt en del glass och annat onyttigt men lite lagom sådär. Det är väl så man har det som bäst, äter gott och fräscht och unnar sig det goda då och då!
På vårt hotell bodde det massor med engelsmän, tyskar och ett fåtal skandinaver, många barnfamiljer. Det hemska var, och det är det detta inlägg kommer handla om, att så himla många var rejält överviktiga och att deras förfärliga kost även drabbar deras barn.
Merparten av barnen var riktigt överviktiga. Det kunde komma förbi 10 ungar i 3-10 årsåldern och ALLA var tjocka. Riktigt skrämmande. Men mer skrämmande var, och detta gör mig fly förbannad, är att föräldrarna som bokstavligen göder dem med glass, godis, läsk, chips, bakverk och saft i vällingflaskan. På barnens tallrikar - några kyklingklubbor och resten rågad med strips. Detta trots en fantastisk buffe med alla sortera grönsaker och exotiska frukter man kan tänka sig. Jag skulle aldrig aldig aldrig tillåta mina barn att äta så.
Jag såg till och med en liten tjej i fyraårsåldern som stod och åt en stor bägare med glass. När hon ätit upp den fick hon direkt, utan att ha frågat, nya pengar av sin pappa och kom tillbaka med en stor glassstrut som hon också åt upp. Varför liksom? Inte konstigt att hon var ohälsosamt överviktig.
På hotellet var det flera vuxna som var extremt superöverviktiga, sådana man aldrig sett förutom på TV typ. Det hemska är att de säkert varit smala när de var små, hur ska deras barn se ut i deras ålder om de fortsätter med samma vanor som deras föräldrar lär dem? Det är väl inte lätt för dem att säga åt sina barn att äta frukt och grönt när de själva ligger och vräker i sig chips och karra, med en öl på ölmagen och en cigg i mungipan. I shoppen där vi handlade frukost såg man (de flesta) av dessa överviktiga familjer fylla korgen med chips, läsk, kakor, fikabröd och annat onyttigt. Ingen frukt. Inga grönsaker. Inga vidare förebilder, inte vidare smarta.
Jag tänker tillbaka på när jag gick i skolan. Visst fanns det dom som var överviktiga men det kanske var en eller två i varje klass. Dessa barn var dock inte i närheten av så överviktiga som många barn vi såg nu. Jag har sett det förut men nu var det liksom så extremt. Det är fler barn som är överviktiga än smala och man liksom nästan: Oj... ett
smalt barn - då har det gått långt.
Överviktiga barn riskerar att tidigt i livet drabbas av diabetes, astma, förhöjda blodfetter, hjärt-kärlproblem, ledbesvär samt depression. Som vuxna löper de ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och cancer.
Jag kan tänka mig alla möjliga förmildrande omständigheter till föräldrarnas oansvariga beteende. Men i detta fall är jag svårövertalad. Jag tycker att de beter sig oerhört osmart och egoistiskt. De är deras val om de vill "äta ihjäl sig" men att sätta sina barn på ett dödsdiet är grymt.
Jag kan väl avsluta med att skriva att jag älskar er alla :) och att jag verkligen tror att även dessa människor har en urstyrka inom sig att ta tag i sin och sina barns kost. Bara för att visa min yttersta välvilja: Ta ert ansvar för helvete! :)
Föräldrarna har ANSVAR för sina barn! Eller vad tycker du? Är jag för hård? Hur ser du på barns överviktoch vuxnas ansvar i detta?
Dags för lite deep shit talk :). Jag har ofta så att säga många bollar i luften, runt mig händer det saker och jag drar aldrig fötterna efter mig. Sådan är jag. För mig är det oerhört viktigt att uppmärksamma när det händer (därför tränar jag på detta nu). Jag tror faktiskt att det är viktigt för alla. Du vet, du har jobbat, donat, kämpat, stretat, eller stressat med något och så...plötsligt...händer det, det är skarpt läge och just nu slutför du uppgiften. Stunden är nu. Nu Händer Det. Jag tränar på att uppmärksamma detta, alltså att jag når ett mål och lägger en stund på att reflektera över det...alltså inte snabbt rabbla nuhänderdetochnumåstejagtatagidendärrapporten... och kasta mig in i nästa projekt utan fokus på att jag lyckats och hur jag lyckats och vad jag kan göra ännu bättre nästa gång.
Har gjort några ge-bort-kort, ovan tre av dem. Även figurerna i lera på korten har jag knåpat ihop! Älskar att scrappa och dona med annat pyssel. 
