På mitt sätt

Jag är en sådan tjej som är lite bekväm av mig. Lite bortskämd och som bekant rätt angelägen om att vardagen ska kännas lyxig (gärna utan att det kostar). Ända sedan jag var fjortis har jag hållit mig undan då polarna dragit iväg på festivaler iklädda ”varma och praktiska kläder” och gummistövlar (gummistövlar är okej för mig...i skogen, på fisketuren, i trädgården), med tillhörande tältorgier i leran och andra platser då ett bajamajabesök är lyx på hög nivå. Med panik i ögonen och gapande mun har jag lyssnat på min stackars vän som bajsvägrat i 5 dagar bara för att majan var alltför vajdrish (eller var kön helt enkelt för lång?).

Jag har undvikit tågluffen med den minimala reskassan och det mysiga i att bo 15 pers i samma rum med delad toa/dusch...med fislukt, snarkljud och knekande sängar som extra krydda. Jag har suttit hemma hellre än att riskera att bli halvt ihjälklämd framför en scen på en cool konsert (har utsatt mig för detta...risken har varit överhängande :)). Så sådana aktiviteter är...inget för mig. Jag skulle känna mig lika malplacerad som Bree (i Desperate Housewifes) skulle göra på sådana platser. Men det är bara sådan jag är.

Jag har säker missat massor med spännande och kul men jag gör det liksom på mitt sätt, jag går gärna på festival/stadsfester, men då håller jag mig gärna på asfalterade gator och på mysiga restauranger. Jag går gärna på konsert, om jag har sittplats och blir erbjuden champange i pausen. Om jag ska sova över så är det hotell som gäller. Kläderna jag föredrar när det är party är inte speciellt varma, men väldigt praktiska. För vad är väl mer praktiskt än ett tight glittrigt fodral och pumps när man ska ut och röjja? :)

Vad säger du, röjja på en cool konsert eller mingla på en ordnad fest? Både och kanske?