Fram tills jag var ca 10 år så var jag totalt ointresserad av kläder. Jag var nöjd med att ärva kläder från mina bröder. Sedan fullkomligt expoloderade det. Jag har haft förmånen att få resa en hel del under min uppväxt. Jag vet inte hur många timmar jag sprunigt runt i London och Paris med mamma och pappa i släptåg för att bläddra i t-shirt stånd eller leta de där coola oranga jeansen som var så "inne". På våra resor vare sig det var Australien eller Kina så var alltid shoppingen någor av det roligaste. Under min värsta period kunde jag blunda under hela sightseeingen i ren protest mot utebliven shoppingtid. Jag och mamma har fortfarande våra små shoppingresor som är underbara. Mamma brukar skratta åt min förmåga att titta in i en affär 5 sekunder och sedan säga, "nä här finns det inget för mig eller för dig" eller rycka ut en blus ur klädsnurran som passar mamma perfekt. :)Jag minns också hur jag klippte sönder alla jeans (det gjorde väl de flesta) för att det skulle ligga snyggt (eller så inte) över platådojorna. Jag minns också min frustration över hur otroligt fult det var med "trattbyxor" fr att senare inta en total hippielook med platådojor och hela kittet.
Idag försöker jag shoppa kläder med hög kvalité eller med hög trendfaktor på HM eller liknande för att piffa upp en outfit. Har du några spännande klädminnen?
