Att samtala är en konst. Missuppfattningar är den absolut största anledningen till konflikter tror jag. Vi lär oss tala när vi är ett par år gamla men samtala lär vi oss hela livet tänker jag.
Här är några tankar:
Y Använd "jag-språk", att säga ex "alla tycker att" eller "man gör inte" är inte tydligt. Att våga vara exakt och inte dra förhastade slutsatser, istället för att säga "du verkar vara sur för att jag inte ringde" kan "jag tycker att du svarar mig kortfattat, vad beror det på?" vara bättre!
Y När den andre personen talar - lyssna. Lyssna medvetet. Se på personen se ögonen, mimiken, kroppsspråket, kroppshållningen, rörelserna, rösten, andningen - då får du hela budskapet.
Y Ta ansvar i samtalet, om du inte är säker på att du förstått eller om någon ej förstått dig rätt, fråga!
Y Att vara ironisk kan missuppfattas. Tala klarspråk. Samma gäller med skämt om någon person, det kan missuppfattas och såra.
Y Superviktigt känner jag: Visa respekt. Lyssna på din samtalspartners version av det ni talar om. Det är hans/hennes åsikt. Acceptera den. Man kan inte uppfatta världen på samma sätt. Det vi kan göra är att visa respekt och lyssna på varandra, förstå varandra och sedan komma överens.
Min man och jag har valt den vägen med hjälp av proffetionella människor på området,som inte har en släkt- eller känslomässig relation till oss och vår familj.Mvh A.E
ReplyDeleteA.E: Det är smart att be om hjälp! Det gör vi säkert aldeles för sällan tänker jag.
ReplyDelete