Vi är ofta offer eller ansvarsfulla beroende på situation. Detta pratade vi om på kursen. Här känner jag att det handlar mycket "om att vara i gulan" (se inlägg strax nedanför) när det finns möjlighet till detta. Att själv ta ansvar när det är möjligt istället för att bara gå och gnälla eller förlita sig på andra och vänta på att det ska lösa sig. Sedan finns det naturligtvis tillfällen då det kan vara rätt att vara ett offer, jag kan ju till exempel inte ta ansvar och avgöra hur en annan människas liv ska se ut. Det blir ju inte bättre om jag går och grämer mig för att någon ej tar sitt eget ansvar för sitt liv. Där är det personen ifråga som måste ta ansvar, det jag kan göra är att stötta och coacha, om jag vill!
Bilden: Offerkofta?
No comments:
Post a Comment